De allra flesta spricker något i underlivet under en vaginal födsel och vissa kan behöva sys med ett mindre antal stygn direkt efteråt. De flesta skador är dock små och behöver inte sys.
Bristningar delas in efter hur djup skadan är och utifrån var bristningen sitter.
Första gradens bristning: Små och behöver oftast inte åtgärdas då det bara är hud- och slemhinneskador.
Andra gradens bristning: Omfattar även hud och ibland muskler i mellangården och behöver oftast sys.
Tredje gradens bristning: Omfattar muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel. Behöver sys.
Fjärde gradens bristning: Dessa bristningar går även in i tarmens slemhinna. Behöver sys.
Kan man minska risken för bristningar?
Det som minskar risken för bristning är tekniken under själva framfödandet. Det viktigaste för att minska risken för bristning är att barnets huvud framföds långsamt och kontrollerat. Det finns olika tekniker för perinealskydd av mellangården som man kan använda för att minska risken för bristning under födseln.
Olika kvinnors risk
Nedan visas hur olika faktorer såsom paritet, gestationsvecka, och moderns längd påverkar risken för bristningar av grad 3 eller grad 4 vid en vaginal förlossning. I appen vägs dessa och ytterligare faktorer in för att räkna fram sannolikheten för kvinnor med olika riskfaktorkombinationer.
Prova gärna att välja olika kombinationer av faktorerna nedan för att se hur risken varierar.